Trycksår på öra

trycksår på öra
Trycksår uppstår vanligen över korsbenet (sakrum), hälar, sittbensknölarna, höfter och malleoler, bakhuvud, armbågar samt skulderblad. Trycksår kan också uppkomma genom tryck av medicinska produkter såsom katetrar, respiratortuber, syrgaskatetrar, ortoser m m. Epidemiologi. 1 decubitus 2 Det första du märker när ett trycksår är på väg är att huden blir öm och röd, eller missfärgad. Ett trycksår kan göra mycket ont. Områden där ben ligger nära huden brukar vara värst utsatta. Om du är sängliggande kommer trycksår ofta på bakhuvudet, öronen, armbågarna, skinkorna eller hälarna. 3 sittsår i rumpan 4 Näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler saknar subkutan fettvävnad och trycksår kategori 3 kan vara ytliga på dessa lokalisationer. Motsatsen gäller för områden med riklig subkutan fettvävnad som kan utveckla djupa trycksår i kategori 3. 5 Trycksår förekommer även på andra ställen där vävnad utsätts för ett yttre tryck, till exempel bakom öron efter tryck av syrgasgrimma, på näsvingarna efter tryck av sond, på kroppens mjukdelar efter tryck av kateter/drän, innanför gipsbandage samt på underläpp och tunga när patienten är intuberad. 6 Djupet av ett Kategori/Stadie IV trycksår varierar utifrån den anatomiska lokalisationen. Näsrygg, öra, bakhuvud och malleol har inte något subkutant fett och dessa sår kan vara grunda. Kategori/Stadie IV trycksår sträcker sig in till muskler och/eller den omgivande strukturen (ex. fascia, senor och ledkapsel) vilket gör osteomyelit. 7 trycksår hjälpmedel 8 Ett trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligen över benutskott, som ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv . 9 Trycksår orsakas av att cirkulationen i ett område av huden har försämrats på grund av tryck. 10