Bestämd form av liten

Pluralformen kommer av fornsvenska smár, besläktat med småningom. Komparativ och superlativ av fornsvenska minne, mindre respektive minster. Besläktade med minska, isländska minni respektive minnstur, tyska minder respektive mindest och latinska minor respektive minimus. 1 stor adjektiv 2 bestämd form. (lingvistik) form för substantiv och adjektiv när de har bestämd slutartikel. Substantiv: cykeln, huset, katterna. Jämför obestämd form: cykel, hus, katter. Adjektiv: duktige, stora, orutinerade. Jämför obestämd form: duktig, stor, orutinerad. 3 superlativ av låg 4 liten, mindre, minst; I komparativ finns ingen morfologisk skillnad mellan obestämd och bestämd form. Superlativ har däremot, i likhet med positiv, bestämdhetsböjning. Suffixet är -e när superlativändelsen är -ast (ful-ast-e) och -a när den bara är -st (tyng-st-a). 5 Ha bestämda åsikter. De nekades vänligt men bestämt inträde. (grammatik) som har bestämd speciesform, till skillnad från obestämd. bestämd form singular. Vanliga konstruktioner: bestämd form, bestämd artikel. perfektparticip av bestämma; som har bestämts. 6 böjningsform av liten; Danska Adjektiv. lille. liten Synonymer: liden (ålderdomligt) Etymologi: Från fornnordiska lítli, bestämd form av lítill. Grammatik. Neutrum: lille, bestämd singular: lille, bestämd och obestämd plural: små, komparativ: mindre, superlativ: mindst). 7 mindre liten crossboss 8 Adjektivet liten har heller ingen komparativ- eller superlativform, utan i stället används orden. 9 Pluralformen kommer av fornsvenska smár, besläktat med småningom. 10 liten synonym 12
bestämd form av liten